Grimetons socken

Grimetons socken
Socken
LandSverige
LandskapHalland
HäradHimle härad
KommunVarbergs kommun
Bildadmedeltiden
Area38 kvadratkilometer
Upphov tillGrimetons landskommun
Grimetons församling
MotsvararGrimetons distrikt
TingslagHallands mellersta domsagas tingslag (–)
Himle tingslag (–)
Karta
Grimetons sockens läge i Hallands län.
Grimetons sockens läge i Hallands län.
Grimetons sockens läge i Hallands län.
Koordinater57°06′49″N 12°25′37″Ö / 57.11361111°N 12.42694444°Ö / 57.11361111; 12.42694444

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1449
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Grimetons distrikt
Redigera Wikidata

Grimetons socken i Halland ingick i Himle härad, ingår sedan 1971 i Varbergs kommun och motsvarar från 2016 Grimetons distrikt.

Socknens areal är 38,12 kvadratkilometer, varav 35,84 land.[1] År 2000 fanns här 720 invånare.[2] Torstorps säteri och småorten Grimeton samt kyrkbyn Grimetons kyrkby med sockenkyrkan Grimetons kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Grimetons socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Grimetons församling och för de borgerliga frågorna till Grimetons landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Himledalens landskommun som 1971 uppgick i Varbergs kommun.[2] Församlingen uppgick 2002 i Himledalens församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Grimeton, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Himle härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Grimetons socken ligger öster om Varberg med Himleån i norrväst. Socknen är en mjukt kuperad odlingsbygd i väster och mer bergig skogsbygd i öster.[6][7][1] Den östra delen av socknen är rik på insjöar. De största är Skärsjön som delas med Dagsås och Sibbarps socknar, Valasjön som delas med Sibbarps och Rolfstorps socknar samt Grimsjön.

Det finns fyra naturreservat i socknen: Näsnabben ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Toppbjär som delas med Sibbarps socken, Karlsvik och Skärbäck är kommunala naturreservat.

Sätesgårdar var Torstorps säteri[8][9] och Runestens herrgård.[10] Säteriet Torstorp ägdes en gång av godsägaren och riksdagsmannen Alfred Bexell (1831-1900), som i slutet av 1800-talet lät utföra de ristningar som kallas Bexells talande stenar.

Den första golfbanan i Varbergs kommun invigdes i Torstorp på 1970-talet på initiativ av Varbergs badkamrer Allan Kanje.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern finns ett 25-tal boplatser och flera lösfynd. Från bronsåldern och äldre järnåldern finns högar, gravrösen och stensättningar.[6][7][11][12] Broåsens gravfält från järnåldern är omskriven. Känd från socknen är Grimulf, en av de sex män som fick i uppgift av den danska kungen att lägga ut gränsen mot Sverige på 1000-talet.[13]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (cirka 1300 Grimetunä) kommer från kyrkbyn. Namnets betydelse är omtvistad och det finns olika förslag på innebörd. Förleden Grima betyder mörk eller grym och kan syfta antingen på Mjöavadabäcken nära kyrkbyn Grimeton eller på sjön i närheten - Grimsjön, med betydelsen Mörk sjö. En annan berättelse gör gällande att en dansk man, Grimulf, bodde här på 1000-talet och har så fått namnge platsen.[14] Hans namn ska ha syftat på att han mördat sin fru och sina barn, men några sådana belägg finns dock inte. Efterleden är tun, 'inhägnat område, gårdsplats, befäst plats'[15][7] och kan syfta på Grimulfs gård eller helt enkelt på att det fanns en gård i närheten av Grimsjön (eller någon annan plats i närheten, med samma förled).

Namnet uttalas 'gri'mmetånn.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Grimetons socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
508
1760
  
525
1769
  
545
1780
  
546
1800
  
525
1810
  
562
1820
  
588
1830
  
707
1840
  
706
1850
  
706
1860
  
794
1870
  
848
1880
  
838
1890
  
846
1900
  
922
1910
  
896
1920
  
956
1930
  
954
1940
  
839
1950
  
759
1960
  
681
1970
  
590
1980
  
617
1990
  
726
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Grimeton socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Grimeton socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ Om Hallands båtsmanskompani
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Torstorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Thorstorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  10. ^ Runsten, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Grimetons socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Grimetons socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  13. ^ ”Sveriges hembygdsförbund: Lite äldre historia - Den första gränsläggningen mellan Danmark och Sverige”. Arkiverad från originalet den 12 november 2017. https://web.archive.org/web/20171112154539/https://www.hembygd.se/kallered/files/2014/02/F%C3%B6rsta-gr%C3%A4nsl%C3%A4ggningen-ver-3.pdf. Läst 12 november 2017. 
  14. ^ Grimetons Hembygdsförening (1988). Det gamla Grimeton 
  15. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]